Aktuellt och recenserat |

Bouppteckningar-ingresser finns nu i pappersform i vårt bibliotek

Aktuella böcker i vårt expanderande bibliotek
Har du någon intressant bok om Östergötland från förr och nu som kan vara till nytta för våra släktforskarvänner som du antingen kan skänka eller låna ut till vårt bibliotek.
När du skänker en bok skriv gärna en kort recension av boken. Biblioteksansvarig har dock rätt att redigera texten så den passar in.
Jonglörer och aktörer, Ekvilibrister och artister av Per Arne Wåhlberg, Sven Lutteman, Arne Malmberg Norrköping 1978 Föreningen Gamla Norrköping nr 14 Recenserat av Jan Ekermann	Nog hann man med att roa sig också förr! Den gula, prydliga boken med sina 128 sidor berättar mustigt ”om nöjen i Ullströms stad”, vilket tycks ha varit ett gammalt namn för Norrköping. Ull stod för textilindustrins råvara och ström för den liv- och arbetsgivande Motala Ström. Här berättas om ridkonster utförda med konstberidarnas galna språng på galopperande hästars ryggar. Men där fanns också i de kringresande sällskapen akrobater, clowner och lindansare för att inte nämna underliga djur som tama björnar och tämjda elefanter. Interiörerna beskrivs både i form av nybyggda teaterlador och gårdplaner utomhus. Vid ett tillfälle framfördes ett 40-tal fullblodshästar. År 1871 besöktes ”Ullström” av attraktioner som en dresserad elefantunge, en boaorm, en leopard och två hyenor! Med tiden övergick spektaklen till att mera likna dagens cirkusarrangemang. Vi känner igen legendariska cirkusnamn som Schumann, Mijares, Schreiber, Orlando och Trolle Rhodin, samt Brazil Jack (som egentligen hette Carl Rhodin). Läs om skyldiga och oskyldiga nöjen i Hultet eller på Syltenberget, eller på Norrköpingsutställningarna 1876 och 1906. Läs och tänk efter hur våra släktingar i gångna tider kopplade av från det dagliga slitet!!
En annan historia, sju folkliga historiker… Utgiven 1982 Stockholm, Arkivet för folkets historia Recenserat av Jan Ekermann	Boken med sina 175 sidor berättar om sju folkliga svenska författare, Nils Månsson Mandelgren, August Strindberg, Alfred Kämpe, Ossian Håkansson, Fabian Månsson, Fredrik Ström och Vilhelm Moberg. Speciellt intressant för oss Norrköpingsforskare är berättelsen om ”Alfred Kämpe – torparsonen som skrev bondeupprorens historia” med egna erfarenheter från sin barndom i ett småtorparhem på godset Fyllingarum på Vikbolandet. Kämpe var som journalist och författare aktiv i arbetarrörelsens kamp för bättre arbetsförhållanden för lantarbetarna. Kämpe förordade kunskap och bildning för att materiella framsteg skulle bli varaktiga. Kämpe fortbildade sig själv med omfattande historiska studier, något som utmynnade i ett bokverk ” Svenska allmogens frihetsstrider” om tre band med c:a 800 sidor! Tänkvärda ord
Nyligen inkommet! Bok/Häfte ”Det svenska skråväsendet” Författad av Mikael Parr, Norrköpings stadsmuseum Ingår som nr 9 i Nrkg:s Stadsmuseums småskriftserie ————— Recenserat och gåva av: Jan Ekermann	På 43 A-5 sidor beskriver författaren ”hantverkets organisations-historia i Sverige och Norrköping”. Författaren berättar på ett lättsamt sätt om bakgrunden till och uppkomsten av de hantverkarnas sammanslutningar, som redan på 1300-talet började bli allt vanligare i svenska städer.Begrepp som stadsprivilegier, gillen och skrån, mästare och gesäller, svenner och mästersven, burskap, ja t.o.m. bönhasbeteckningen får här sina förklaringar.Under 1600-talets uppsving i konjunkturerna kom skråbildningen igång ordentligt och vid mitten av seklet var Norrköping landsortens i särklass viktigaste hantverksort. Ett 15-tal hantverksskrån organiserade då c:a 140 mästare! Vid mitten av 1700-talet låg Norrköping på tredje plats i riket, vad gäller antalet verksamma hantverkare.Våra förfäder var i högsta grad beroende av och medvetna om skråväsendet med alla dess för- och nackdelar!Den lilla skriften är en pärla, som rekommenderas på det varmaste.
Norrköping och dess omgivningar av Fredrik. Hertzman Faksimilutgåva nr 89 av Rediviva efter originalupplagan, som utgavs 1861 ____________ Gåva av Inez Ek Recension av Jan Ekermann	Boken omfattar 87 text- och 28 bildsidor, vartill kommer en annonsbilaga med 29 lokalfärgade annonser ur dåvarande dagspress. I förordet berättas mustigt om Norrköpings historia. Folkmängden uppges till 6000 år 1750 för att 1830 ha vuxit till 10 030 invånare. År 1860 hade den fördubblats till 20 162! I sju kapitel, rikligt illustrerade med träsnittsbilder, berättas om byggnader, institutioner, industri, handel o. sjöfart, allmänna platser, sällskaper, stadens omgivningar samt kalenderuppgifter. Inte minst det senare kapitlet innehåller mängder av personuppgifter.Boken är en guldgruva för släktforskare med fokus på Norrköping.
”Norrköpings arbetarrörelses historia, en populärvetenskaplig framställning” av Börje Hjorth o. Jan Nordström, (Jönköping 1989). _____________ Recension av Jan Ekermann	Boken utgavs av ABF-Norrköping i samband med SAP:s 100-årsjubileum. Som antyds i förordet ger boken läsaren mycken viktig kunskap om Norrköpings industrihistoria (174 sidor). Speciellt avsnittet ”Pionjärtiden” ger en dramatisk insyn i den snabbväxande industristaden, som växte från 12 800 invånare år 1840 till att år 1867 vara nästan fördubblad, 23 700. Detta innebar att staden blev rikets tredje stad och vad gäller industriproduktionen endast den andra efter Stockholm!Boken är väldisponerad och lättläst En klenod för ett Norrköpingsk´t släktforskarbibliotek
”Söderköping, en vandring i ord och bild” av Per Anelid o. S. Svensson, (Söderköping 1996) ____________ Recension av Jan Ekermann	En liten behändig presentation av Söderköping förr och nu, med många historiska inblickarkring gator, torg och byggnader. Läckra färglagda teckningar inbjuder till besök i vår grannstad.
Släkten Bäckmark av Magnus Bäckmark (2010 Sundbyberg) _____________ Recension av Jan Ekermann	Boken med sina 421 sidor är en gåva till SiN. Magnus höll på Släktforskardagarna, Sfd2011, ett föredrag om Svensk Släktkalender, vilket innebär att Magnus besitter stora kunskaper ifråga om hur man bäst lägger upp sin egen släktbok! Boken beskriver på i ett lättläsligt sätt tio generationer Bäckmark med rötter i 1700-talets Åtvids socken. Boken är försedd med såväl person -som ort- register. Som sig bör finns både käll- och litteratur- referenser och en omfattande antavla bifogas boken. Boken innehåller en kort redogörelse för ”släktvapen skölde- märken” och andra heraldiska vapen, något som på sistone upplever en renässans också bland icke-adelssläkter. I denna trevliga bok av Magnus Bäckmark finns mycket att lära för den som planerar en skrift om den egna släkten.
Norrköpings stadshus, av Frank Bensow (1932, Norrköpings Tidningars AB) ___________ Recension av Jan Ekermann	Boken med sina 227 sidor tillkom inför restaureringen 1930-31 av det stadshus, som nybyggdes under åren 1801-03. Byggnationen, som ersatte ett tidigare förfallet stadshus, skedde i privat regi. Man bildade ett bolag, åtog sig att bygga ett nytt stadshus och att efter 20 år överlämna det utan ersättning till staden 1823.Boken beskriver i detalj förarbetet med förvärv av tomtmark redan 1779. Efter mycket om och men kunde ”en av sin tids mest framstående svenska arkitekter, Carl Fredric Sundvall engageras.”.Boken är av stort värde för var och en intresserad av Norrköpings historia.
Svensk Ort Förteckning 1965	Utgiven ”till bruk för trafikverken och deras kunder” av Kungl. Generalpoststyrelsen, Kungl. Telestyrelsen och Kungl. Järnvägsstyrelsen. På 1096 sidor omnämnes rikets samtliga orter. Boken avslutas med ett ”kommunregister”, där i fall av ”storkommuner” angives vilka tidigare socknar som uppgått i dessa, ex. vis för Norrköping, stad (Östg), angives tidigare förhållanden: Norrköpings stad, Styrstad, Tingstad. Vidare finns en ”Förteckning över kommuner, som under de senare åren erhållit ändrad benämning”. T.ex. hette Borensberg tidigare Kristberg och Kolmården tidigare Krokek. Vårt skänkta exemplar saknar karta.
Norrköpings Lokaltelefonkatalog 1965	Ett utomordentligt skamfilat exemplar av katalogen har skänkts till vårt ständigt växande biblioteksinnehav. Rikligt med annonser och stadens alla 5-siffriga telefoninnehavare är redovisade på 1238 sidor. Speciella nummer- och gatuförteckningar gör sökandet lätt. Här kan du t.ex. hitta vilka som var grannar. Vikbolands-området har egen redovisning.
Svenska mödrar, av Alice Lyttkens (sidantl 388) (Stockholm 1946)	På 388 sidor beskriver hon mängder av nästan alltid okända mödrar till mer eller mindre kända svenska kvinnor och män. Artiklarna är alltid illustrerade med avbildningar av dessa kvinnor. Totalt behandlas i boken hundratals öden och ges intressanta familjeinteriörer.
Sveriges lantbrukskalender, År 1916 av A. Anander (sidantal 1696) (SiN nr 18)	Innehåller uppgifter om Sveriges samtliga socknar uppställda i bokstavsordning. Uppgifterna är län, härad, folkmängd, kyrkoherde, folkskollärare, ordf. i kom.styrelse, ordf. i kom.nämnd, nämndemän, fjärdingsman, auktionsförrättare samt samtliga i socknen varande egendomar med namn, mantal, tax.värde och ägare. Eftersom den täcker hela Sverige kan oväntade upptäckter göras!